Prickigt decemberbak

Egentligen skulle vi haft glöggkalas idag men det har vi flyttat fram till nästa lördag eftersom storbror nu har blivit prickig. Alldeles förskräckligt prickig. Faktiskt en enda stor, kliande, febrig prick. Stackarn. Jag hade så gärna tagit över allt hans kliande så han fick slippa det. Lillebror går ganska så mallig omkring och visar upp sin numera näst intill prickfria kropp och viskar till mig att han minsann vill titta på S prickar. På nära håll. Liksom för att inspektera och stämma av hur de verkligen ser ut på någon annan. Och så sätter han på Eric Saade på högsta volym och kör alla sina dansmoves alldeles precis bredvid där prickiga storebror ligger i soffan och bara vill vila i LUGN och RO.

Vid sidan av att kolla feber, serva med dricka och ge små förmaningar som att "försök att inte klia" (fast man själv vet hur omöjligt det där är och att det kliar otroligt på både M och mig vid blotta åsynen av alla S prickar) och försöka avstyra några av lillebrors attacker mot trötta storebror så gav jag mig på att premiärbaka saffransskorpor efter ett recept ur min absoluta favoritkokbok "Rosendals trädgårdscafé". Om man bortser från att de blev lite plattare än jag tänkt mig så är jag riktigt nöjd med resultatet. Jag gillar verkligen skorpor i alla dess smaker. Gillar knastret, smulorna, att doppa dem i te. Nästa bak blir Rosendals mjuka peppakaka. En riktig höjdare.

I morgon drar vi på och tänder två ljus i adventsljusstaken och hoppas på att regnet kan upphöra.

Hälsar Åsa