Lövblåsare - vik hädan!

När jag kom till Simrishamn igår körde jag förbi den lilla Brunnsparken där marken till stora delar var helt täckt av brun/röda löv. Det var otroligt vackert och jag kände direkt hur det började klia i kamerafingrarna! Ett ypperligt "kodak-moment" väntade på mig där i parken. Jag hade inte tid att stanna till just då men började genast se bilderna framför mig i huvudet.

På lunchen begav jag mig dit igen men hörde på avstånd ett FÖRFÄRLIGT ljud. Det lät som en hel hop med lövblåsare hade invaderat parken och höll på att förstöra allt det vackra. Jag såg för min inre syn dagens fotoprojekt blåsa bort i ordets rätta bemärkelse. När jag kom fram såg jag mycket riktigt två personer med var sin lövblås handen men de hade ännu inte hunnit fram till trappan som jag hade siktat in mig på att fotografera. Jag drog en lättnadens suck. Förmodligen såg jag lite stressad och smågalen ut där jag sände ut mina onda ögon mot dem med kameran i högsta hugg "Ni skulle bara våga röra MINA löv!!!!".

Idag har det blivit ännu mera löv i form av lövkrattning på barnens skola/förskola. De har en sk fixardag en lördag per termin där vi föräldrar hjälper till med diverse ute- och innesysslor. Det kan vara allt från att kratta löv, putsa fönster, riva väggar, sätta upp hyllor.... Man hjälper till med sådant man känner att man kan helt enkelt. Skolan/förskolan har en stor härlig utemiljö där det står många gamla ekar och äppelträd som ju resulterar i en hel del löv nu på hösten. Så idag har det krattats löv i en del timmar. Det känns bra att hjälpa till och det hinner hända en hel del en dag som det här när så många föräldrar sluter upp och jobbar på. Så här efteråt känner jag mig härligt mör i kroppen, lite frusen men även varm om kinderna efter att ha varit ute i sköna novembersolen.

Hoppas det är fler som haft en härlig utedag. Jag blir inte förvånad om det kommer att fladdra förbi ett löv eller två i mina drömmar i natt ;-)

Hälsar Åsa