Lucia, lucia, lucia...

Sitter med tunga fötter och trötta ögonlock och pustar ut efter en lång, intensiv men  ROLIG luciadag. Inte mindre än 10 luciatåg har hunnits med idag och jag så otroligt stolt (och lite mallig!) över mina fantastisk begåvade och fina körtjejer. Stolt över att vi i min kommun (efter starka påtryckningar från mig och min chef) frångått den gamla rösta-på-sötaste-flickan-att-bli-kommunens-lucia-principen till att ha en fast luciakör bestående av min ungdomskör. Från denna får de som vill av de äldsta tjejerna anmäla sig själva till luciakandidater. Avgörandet vem som blir lucia sker genom en lottdragning under stor pompa och ståt, kommunalråd och hela alltet. Ingen skönhetstävling vilket känns så otroligt förlegat utan tyngden ligger på sången och det musikaliska framförandet. Och söta är de allesammans minsann. Resultatet har blivit så himla bra och även de få som knarrade över att vi ändrade på något som MINSANN hade fungerat så bra i alla år (en åsikt som INTE delas av mig) har också fått ett leende på läpparna. Fattas bara när det sjungs som idag. Och förra året. Och förrförra...;-)

I morgon ska jag spana in luciasändningarna från SVT för lite ny luciainspiration till nästa år men just nu ska jag bara ta min trötta kropp och stoppa ner under täcken och sova så gott, så gott...

Godnatt till er önskar

Åsa

Lussegott

Inför vår glöggfest igår hängde jag upp ljuslyktor gjorda av gamla barnmatsburkar i äppelträdet.  Ett lysande adventsträd som lös så mysigt när man kikade ut på det inifrån kalasvärmen.

Snart bär det av för att leda årets första två luciatåg. Det ska lussas på ett värdshus här i trakten. Mellan de båda luciatågen blir vi bjudna på det smaskiga julbordet som bl a bjuder på en hel massa goda sillinläggningar och god lax som är några av deras specialiteter. En väldigt god luciatradition även om det innebär söndagsjobb.

Ha en fin söndag och tredje advent.
Hälsar Åsa

Något saknas...

Det är inte helt lätt att hitta in i den rätta julstämningen när regnet piskar mot rutan och det är utfärdad en klass 1 varning för hårda vindar. December och den kommande julen gör det inte helt lätt för sig trots att jag har julpysslat som aldrig förr, bakat lussekatter, pepparkakor och saffransskorpor, trots amaryllisar och hyacinter, trots julmusiken och tomtelistorna, trots glöggen, adventsljusstaken, stjärnan i fönstret och adventskalendern. --- Det saknas någonting.--- Det saknas SNÖ. Lite vitt som lyser upp och som gör att det knastrar under skorna. Vita flingor som lägger sig på fönsterbläcket och pudrar rabatten och de vintergröna växterna. Lite vitt så att barnen kan åka ner för Höjdens egna lilla minibacke och få krama några snöbollar. Kanske göra en snöängel. Lite snö och några minusgrader så att kinderna blir sådär härligt varma och röda när man kommer in och tårna får tina upp inpackade i de tjocka raggsockorna. Snö - känn dig välkommen vilken dag som helst!

Hälsar Åsa

Inspiration från blommor, dofter och böcker

Inte har det blivit så mycket trädgårdsbloggande på sista tiden. Men med några ljuvligt doftande tazetter och en hög med nylånade trädgårdsböcker från biblioteket vaknar inspirationen och tankarna på trädgården så smått igen. Bläddra, läsa och fundera. Av Tomten önskar jag mig böckerna "Dahlior" och "Vintage flowers" - med många vackra och inspirerande bilder.

***

När jag bakade saffransskorporna härom dagen hämtade jag receptet från "Rosendals trägårdscafé" - en av mina TVÅ favoritkokböcker måste jag nu vid närmare eftertanke tillägga. Den andra favoriten är "Kärlek, oliver och timjan". Två väldigt olika kokböcker när det kommer till utseende och layout. Rosendalsboken är fylld med vackra fotografier både på maten, omgivningarna på Rosendal, små hälsningar och brev till Monica Ahlberg som står bakom boken och allehanda smaskiga recept (där juldelen är den som jag mestadels provat recept ifrån). En bok som är så vacker och inspirerande att man bara vill ha den liggande framme och vända bladen fram och tillbaka, fram och tillbaka. Man kan nästan känna de underbara dofterna om man håller näsan tillräckligt nära ;-) Kontrasten är då "Kärlek, oliver och timjan" som innehåller mer sparsamt med bilder och har en layout mer lik en klassisk kokbok. Enkelt, rakt på sak och utan krusiduller. Men vilka recept! Från denna boken har jag lagat en hel massa goda saker; bl a citronkyckling med oliver, kyckling med honung och chili, kikärtssoppa, kikärter från Marrakech. Det ena godare än det andra och inte svårlagat alls.

Två helt olika, men lika fantastiska, kokböcker. Båda har några år på nacken men jag vet att "Rosendals trädgårdscafé" nyligen har utkommit i en nyutgåva.

***

Stort TACK för era fantastiska pysseltips. Vilken guldgruva ni är. Aldrig har det pysslats så mycket som denna hösten/vintern. Det råder en riktig pysselmani här på Höjden ;-) Tyvärr har vi ingen riktigt bra pysselaffär här i byn utan man får köpa på sig materiel lite här och där blandat med allt man kan hitta ute i naturen. Idag har dock prickiga storebror mest hängett sig åt sitt lego; bygga, konstruktion, följa beskrivningar - DET är fantastiskt roliga grejer det med! 

En hälsning från Åsa

Att sysselsätta fingrarna

Girlang av julklappspapper, nejlikor i apelsiner, stämpla servetter med julstämplar...ja, idag har det rått en febril pysselaktivitet här hemma på Höjden. Allt önskat av prickiga storebror som utan någon direkt övertalning fick med sig både mig och lillebror. Dessutom kliar man mindre på de ettriga kopporna när fingarna är upptagna med annat. Ren kliteapi helt enkelt!

Nu försöker jag fundera ut mer pyssel som vi kan göra eftersom det kommer att vara några dagar till som storebror är hemma. Smällkarameller, baka pepparkakor......

Är det någon som har fler julpysseltips som kan passa en pysselroad och knepig och knåpig 7-åring (med förälder)???

Hälsar Åsa

Prickigt decemberbak

Egentligen skulle vi haft glöggkalas idag men det har vi flyttat fram till nästa lördag eftersom storbror nu har blivit prickig. Alldeles förskräckligt prickig. Faktiskt en enda stor, kliande, febrig prick. Stackarn. Jag hade så gärna tagit över allt hans kliande så han fick slippa det. Lillebror går ganska så mallig omkring och visar upp sin numera näst intill prickfria kropp och viskar till mig att han minsann vill titta på S prickar. På nära håll. Liksom för att inspektera och stämma av hur de verkligen ser ut på någon annan. Och så sätter han på Eric Saade på högsta volym och kör alla sina dansmoves alldeles precis bredvid där prickiga storebror ligger i soffan och bara vill vila i LUGN och RO.

Vid sidan av att kolla feber, serva med dricka och ge små förmaningar som att "försök att inte klia" (fast man själv vet hur omöjligt det där är och att det kliar otroligt på både M och mig vid blotta åsynen av alla S prickar) och försöka avstyra några av lillebrors attacker mot trötta storebror så gav jag mig på att premiärbaka saffransskorpor efter ett recept ur min absoluta favoritkokbok "Rosendals trädgårdscafé". Om man bortser från att de blev lite plattare än jag tänkt mig så är jag riktigt nöjd med resultatet. Jag gillar verkligen skorpor i alla dess smaker. Gillar knastret, smulorna, att doppa dem i te. Nästa bak blir Rosendals mjuka peppakaka. En riktig höjdare.

I morgon drar vi på och tänder två ljus i adventsljusstaken och hoppas på att regnet kan upphöra.

Hälsar Åsa

Månadsbild december

1:a december och inte en snöflinga utomhus. Termometern visar på en blandning av höst och vår och växterna vet varken ut eller in. Är det dags nu - ELLER??? I trädgården på Höjden är det mest visset och brunt - om vi nu inte räknar med den lilla ringblomman som jag hittade på komposten härom dagen. En riktig färgstark överlevare. De brun/röda löven från blodboken bildar en matta i rabatterna.

Barnen tände sina sifferljus i morse och kikade på årets julkalender som verkar vara ganska spännnande. I alla fall om man är 4 och 7 år. Den första luckan är öppnad och den stora nedräkningen har börjat.

I kväll har jag den första julkonserten (i en lång rad av kommande luciatåg, julkonserter och tomtespelningar). Yep - december har börjat... Jag tar ett djupt andetag och hoppas att bacillerna håller sig borta.

Hälsar Åsa