Jag skulle kunna klaga på vädret.
På sommaren som regnar bort.
På pengar man önskar man hade.
På ditten som är fel och datten som är för mycket.
För lite, för kallt, för starkt, för ont.
Men så tänker jag på skatterna jag hittade i potatislandet. Röda, vackra, gömda låg de under jorden. Jag grävde och blev så glad för varje knöl jag plockade upp. Jag har odlat dem alldeles själv. Mina första. Och de smakar så gott.
Jag tänker på dahliorna som nu står i knopp. Riktiga tuffingar som klarat sig från maffiga snigelangrepp. Blommorna jag plockar i trädgården och ställer i en vas på bordet, de svarta vinbären som dignar från grenarna och den söta rabarbermarmeladen jag brer på mina frukostskorpor.
Och skorna.
Skorna som påminner mig om barndomen och som jag går omkring i både ute och inne med ett litet leende på läpparna. Vickar på tårna. Minns. Så där förnöjt.
Jag tänker på mitt långa sommarlov, på storebror och lillebror och M.
Vi har det faktiskt riktigt bra. Tillsammans.
Vi klarar oss fint trots ditten och datten och allt det där andra som skaver och gnager.
Och regnet.
Hade jag haft Ernst vid min sida hade han säkert kunna uttrycka det hela med någon doftande och sprittande metafor.
Men det är bra så här.
Bra
Hälsar Åsa
Haha du har alldeles rätt.....man ska inte klaga bara vara glad för det man har.
SvaraRaderaSes i eftermiddag
Kram anna
Jo, visst finns det massor att glädjas åt!
SvaraRaderaMen liiiite varmare och torrare får det gärna bli ändå...
Kram // AH
Blir tårögd av din fina text...så viktigt att glädjas för det vi har.
SvaraRaderaUnderbara bilder, underbart att läsa
Kram
Lotta
Du har så rätt! Jag och dottern är faktiskt något av experter på att glädja oss åt det lilla i livet. Sen hon blev sjuk så har allt liksom ställts på sin spets på något sätt. Jag skulle kunna ge upp allt materiellt och bo i en etta resten av livet bara hon blir frisk! Som tur är så gläds vi åt små saker som vackra blommor, en bra film, en mysig utflykt, LOPPISFYND, ja du förstår, faktiskt en skön känsla.
SvaraRaderaLoppisar här på Österlen...ja det är ju på IF-loppisarna man gör de bästa fynden! Kivik brukar ju vara knökfullt men ibland fyndar man ju ändå nån liten sak. Suckarnas gång är mest dotterns fyndställe, där handlar hon kläder av tjejer som ledsnat på sina. Jag tycker som du, alldeles för många antikhandlare med dyra saker, skulle aldrig falla mig in att handla så dyrt!
Det lär nog bli Kivik för oss med till helgen gissar jag! Kramen!
Dina texter är så fina, önskar jag kunde uttrycka mig som dig. Fantastiskt skrivet och så sant, för vad gör det om ditten och datten när man ändå har det rätt bra.
SvaraRaderaHärlig inställning!
SvaraRaderaMarie
Så bra du skriver. Så rätt. I dag har varit en omtumlande dag med ett kort möte med sorgligt farväl. Nu sitter vi i soffan och kollar på film, skönt att slappa när man varit lite spänd.
SvaraRaderaHa det gott.
Kram Maria
Åh, vilket härligt inlägg, det kan man kalla livsglädje!
SvaraRaderaKram Lotta
Vilket fint inlägg! Och även om jag gillar Ernsts metaforer så är ditt språk så mycket finare. Du skriver så vackert! Tack för idag förresten, så kul att se dig igen! Kram Hanna
SvaraRaderaÅsa, du skriver så himla klokt och fint, alltid.
SvaraRaderaSå kul att du kom idag. Vilken himla bra eftermiddag det varit.
Kramar :)
Du är bara bäst på att göra fina inlägg!! Så det så. Klok är du också. Å tar gudomligt vackra bilder. Jopp. Vad fin potatisen ser ut. Förstår att du är glad.
SvaraRaderaDet är både en svår och lätt konst att vara nöjd. Och att leva nu. Att inse att det är de små ögonblicken som gör livet.
Kram
Charlotte
Hej Åsa! Ja, det var verkligen en jättetrevlig trädgårdseftermiddag. Vilken vacker blogg du har och du skriver fantastiskt! Hit kommer jag mer än gärna igen!
SvaraRaderaKram Eva
underbart. både skorna och allt som växer och orden. har också slutat klaga. ..att uppskatta..
SvaraRaderakramar Lycke