Den första septemberdagen

Den första septemberdagen
24 dagar till lillebrors födelsedag (jodå, nu har nedräkningen börjat på r i k t i g t. Den som lillebror började redan tidigt i våras...)
Ett morgonljus som säger höst
barfotafötter mot varma stenar och daggvått gräs
känns fortfarande som sommar
Jag och lillebror cyklar till loppisen i byn och han fyndar lego, monopol och glittrigt nagellack
medan storebror och M är på klätterklubben i stora staden
Lördagsgodis och plantering av kärleksört josé aubergine, röd sockblomma och stjärnflocka, den ljusrosa. Jordiga fingrar o solljuset som strilar ner genom äppelträdet. Ett träd som dignar av äpplen som fortfarande är långt ifrån mogna.
Lite fotofix med augusti månads mood board (kommer i morgon). Det är så mycket som blommar här på Höjden just nu. Det kanske avspeglar min kärlek till sensommaren och hösten? Färgerna. Ljuset. Vemodet.
Och vad ska det egentligen bli av mina vingliga mormorsrutor? Nu förstår jag vikten av att virka med lika tjockt garn. Men en vinglig liten filt kanske det kan bli. Eller något annat...eller bara rutor. Vingliga.
11 timmars sömn i natt plus en eftermiddagslur. Är det så här det ska vara nu när jobbet dragit igång ordentligt? I så fall blev det ett snabbt slut på vår nya giv med trevligheter på fredagarna ;-)

Det är första dagen i september. Och det känns bra.
Hösten. Jag är redo.
Med mina bara fötter, jordiga händer och nyvakna ögon.
Och den här

Hälsar Åsa