årsringar

jag lyssnade på ett föredrag med bodil jönsson förra helgen
hon berättade att hon som liten trodde att människor precis som träd hade årsringar
att hon haft denna tanke med sig hela livet
om hur vi bär med oss alla våra åldrar
hon berättade om hur hon ibland pratar med sina jag från olika åldrar
"bodil 14 år pratar med bodil 67 år"
hur de ger råd, lyssnar. smatalar med varandra
tyckte det var så fint
att vara nära alla sina åldrar
att våga gå tillbaka
att allt vi varit med om är vi
är jag
och tiden
ständigt denna tid
som tidigare betydde allt för mig
på gott och ont
hur den luckrats upp
blivit flytande
inte längre något som tar överhanden
nu är den bara
jag t a r tid
g e r mig själv tid
ä r i tiden
och jag kan se tillbaka till tidigare år
då jag rusat och mått dåligt
jagat

plötsligt börjar jag närma mig mina årsringar
sluter cirkeln
åsa 13 år vinkar till åsa 39 år
ler

åsa

I listened to  Bodil Jönsson last weekend
she spoke about how she for a very long time as a child thought that people just like tree had annual rings
and how she has carried this thought with her throughout life
how we are all our ages
she told us how she sometimes talks to her different ages
"bodil 14 years talking to bodil 67 years"
how they give each other advice, listen
I thought it was such a nice thought
to be close to all of our ages
to dare to go back
that everything we've been through  are a part of us
who we are
and time
always - time
it used to mean everything to me
for better or worse
how it loosened up
become liquid
no longer something that takes precedence over me
now is the only
I t a k e time
g i v e  myself time
a m  inside time
and I can look back at my past years
when I rushed and felt bad
hunted

suddenly I begin to approach my annual rings
close the circle
åsa 13 years is waving to åsa 39 years
smiling