när jag kommer hem efter att ha lämnat barnen på skolan
(de där morgnarna ni vet; skynda, strumpor som är borta, bråk, tjat, trötta kroppar, inte det, inte detta, äta frukost i allra sista sekunden för DÅ har magen blivit hungrig, vänta-jag-ska-bara, leta glosbok, slänga sig på cyklarna och iväg)
då
tar jag på mig mina gummistövlar
de röda
går genom daggvått, oklippt gräs bort till växthuset
stora tekoppen i ena handen
värme som ångar upp
en ringblomma har klistrat sig fast på den fuktiga växthusdörren
jag kliver in
korgstolen knarrar när jag sätter mig ner
varmt te
morgonsoligt växthus
små goda bär
där
då
börjar jag komma ikapp igen
when I come home after leaving the kids at school
(those mornings, you know; hurry, socks that are gone, argues, nagging, tired bodies, not this, not that, eating breakfast at the very last second because t h e n the stomach become hungry, wait-I-should-just, throwing ourselves on our bikes and off we go)
then
I put on my rubberboots
the red ones
I walk through dew wet, uncut grass to the greenhouse
large tea cup in one hand
heat steaming up
a marigold have pasted itself onto the moist greenhouse door
I step inside
the wicker chair creaks when I sit down
hot tea
the greenhouse is warm from the morningsun
sweet berries
there
then
I begin to catch up again
Åsa, du har verkligen en förmåga att förmedla känslor på ett alldeles fantastiskt sätt. Och bilderna är ljuvliga. Känns som att jag sitter där med dig.
SvaraRaderaVackra bilder, vacker text. Så är livet och lyckan är att ha en vrå där man hinner ikapp sig själv.
SvaraRaderaHa det så gott
Anette
Så mysigt! Jag blir nyfiken på de små oranga bären, vad heter dom? Har du sått själv eller köpt plantor?
SvaraRaderaHälsningar
Yvonne
Dina bilder blir förtrollande här på bloggen. Njuter av dem och av dina texter!
SvaraRaderaKram från barbrosa