att inse fakta - rulla upp ärmarna, önska grävhjälp och en större plånbok

jag har känt mig handlingsförlamad i trädgården sen i våras
tänkte ett tag att jag kanske tappat trädgårdslusten
men nu vet jag (tror jag)
det är slut med det där duttandet (att anlägga 100 kvm köksträdgård, bygga växthus, bygga planteringshörna, lite växter här, lite växter där...)
nu är det dags att ta ta tag i det riktigt stora och jobbiga;
riva det ruttna staketet på framsidan och bygga nytt (dock med en annan lösning än det som varit), gräva ur 1 1/2 av de gamla rabatterna som helt är invaderade av gräs, knölklocka, kirskål och diverse annat otyg och (sist men i n t e minst) bygga plank längst med hela tomten högst upp i trädgården där köksträdgården är bl a . här pratar vi ca 40 meter.
varför?
jo, det är så att naturtomten på andra sidan staketet är såld med planen att bygga nytt vilket innebär att allt det gröna ska jämnas med marken och att vi ska få grannar tätt inpå. inte alls vad vi hade tänkt oss när vi köpte huset. det gröna, frodiga och privata var det vi föll för... men nej då, nu ska det byggas. kanske inte i år eller nästa år men någon gång...så ett plank. japp. ju förr desto bättre
jag blir ledsen bara jag tänker på det. husbygget alltså. och skövlingen. vill inte, vill inte, vill inte...
men mitt i allt elände försöker jag ändå intala mig att ett plank nog kommer att bli ytterligare ett hinder för de glupska rådjuren
inget ont som inte har något gott med sig
lite så

inga små projekt direkt
inga billiga projekt
inga jätteroliga projekt heller
men just nu känns det andra inte särskilt roligt heller
istället för att se det fina så ser jag bara allt det där andra
så det är väl bara att sätta igång....någonstans
trot jag tar fram spaden, spottar i nävarna och börjar gräva
det känns under omständigheterna mest överkomligt när man som jag är ensam ledig med två ystra gossar
ta lite i taget
sen får jag väl täcka över de nya rabatterna tills vi har råd att fylla dem
måste börja för att få ny inspiration

hej och hå
annars?
jodå
fint
du då?

hälsar åsa

I have felt kind of paralyzed in the garden since spring arrived
I thought for a while that I lost my interest in the garden
but now I know (I think)
no more random gardening (to build 100 sqm vegetable garden, build greenhouses, build planting area, some plants here, some plants there ...)
now it´s time to face the big and tough projects;
tear down the rotten fence in front of the house and build a new one (though with a different solution than what has been), dig out 1 1/2 of the old flowerbeds that are invaded by grasses, humpback clock, ground elder and various other not wanted stuff and (last but not least) build high fences along the entire plot at the top of the garden where the vegetable garden is, among other things. we are talking about 40 meters. why? well, we´ve got the information that they will build houses on the other side build which means that all the trees and green will be cut down. in other words we´ll get very close neighbours and the green surroundings will be - no more. not at all what we had imagined when we bought the house. the green, lush and private was a big part of the charm that we fell for ... but oh no, now it will be built. maybe not this year or next year, but at some point ... so a fence. yep. I get sad just thinking about it. I do not want it to happen

not directly any small projects
no cheap projects
no giant fun projects either
but right now nothing else in the garden feels much fun either
instead of seeing all that´s great  I just see the problems right now
so it's time to start 
I think I´ll start with the digging
feels like the easiest to do when you have summer holiday alone with two energetic kids
then I guess I'll cover the new beds until we can afford to fill them
I have to start somewhere

how about you?
how are you
fine I hope
okidoki
yep